alvasdagar

Då hoppas vi att det fungerar idag!! Jag satt igår och la in en videosnutt på youtube för att jag skall kunna länka till den i från bloggen. Har tänkt göra det tidigare men det har inte riktigt blivit av så igår när jag väl tog mig tid var det lite frustrerande att vi inte fick det att fungera. Men nu håller vi tummarna.

Alva fick sin första smakportion igår på 1:a advent som bestod av potatispuré. Hon är nu 4 månader och en vecka så då var det dags. Jag hade förväntat mig en massa spått och fräs men hon tog gladeligen in det i munnen och svalde. Vilket litet matvrak vi har;)
Vi får fortsätta med potatis denna veckan och kanske prova morot lite längre fram.

Vad har vi annars gjort sen sist? Jo, vi hade besök förra veckan utav Karin, Alice, Maria och Simon. Det var jättemysigt att vi äntligen träffades, förra tillfället fick vi ju ställa in. Simon springer omkring i sin gåstol och våra små tjejer låg mest och kollade på. Alva har varit på ett strålande humör senaste veckan och det är så underbart att vara runt omkring henne nu;)

I torsdags var Alva och jag och inhandlande en del julklappar på Kista Galleria. Eftersom vi åker om 2 veckor måste vi ha alla klappar klara innan dess. För när vi kommer hem 2 dagar innan jul befinner vi oss mest på resande fot. Håller tummarna på att Alva kommer att ta resandet med en klackspark.
Karin och Alice kom och strosade med oss en stund och vi tog även en liten fika.

Sent i fredags kväll beslöt farmor och farfar att de skulle komma hit och lämna adventskalendern till vår lilla familj och naturligtvis passa på att mysa lite med Alva. De stannade kvar till lördagen och åkte sedan hem till Karlstad igen.
I lördags hade vi hundtränaren här på eftermiddagen och vi passade på att lämna bort Alva till våra änglar till grannar. Hon var där i hela 3 timmar utan att vara ledsen. Första gången borta från både mamma och pappa så länge.... Vilken tjej!!!

Idag har vi bakat lite lussebullar och varit ute på en promenad med Malte då vi även passade på att träna lite inkallning. Nu kom precis papsen hem och jag skall mentalt börja förbereda mig på tandläkarbesöket i eftermiddag. Jag försöker tänka positivit men hela tiden känner jag känslan i kroppen när borren är igång och jag börjar rysa och nästan må lite illa... Snälla håll tummarna!! Hade det gått så hade tobbe fått följa med mig, vet att det låter urlöjligt men det är faktiskt så skrämmande att jag skulle behövt det...

Sen vill jag även tacka för de inlägg ni skriver. Det är jättekul att få någon liten kommentar och jag och tobbe är ofta inne för att kolla om det kommit några nya så skriv gärna några rader så blir det även roligt för oss att läsa...